Page 62 - pesta2025suppl3
P. 62

-pest-POSTEN                       Side 62



          Tag mig. -Håll mig. -Smek mig sakta.


          Tag mig.- Håll mig.- Smek mig sakta.        Landet som icke är
          Famna mig varligt en liten stund.
          Gråt ett grand- för så trista fakta.        Jag längtar till landet som icke är,
          Se mig med ömhet sova en blund.             ty allting som är, är jag trött att
                                                      begära.
          Gå ej från mig.- Du vill ju stanna,         Månen berätter mig i silverne runor
          stanna tills själv jag måste gå?            om landet som icke är.
          Lägg din älskade hand på min panna.         Landet, där all vår önskan blir under-
          Än en liten stund är vi två.                bart uppfylld,
                                *                     landet, där alla våra kedjor falla,
          I natt skall jag dö.- Det flämtar en låga.  landet, där vi svalka vår sargade
          Det sitter en vän och håller min hand.      panna
          I natt skall jag dö.- Vem, vem skall jag fråga,  i månens dagg.
          vart skall jag resa- till  vilket land?     Mitt liv var en het villa.
          I natt skall jag dö.- Och hur skall jag våga?  Men ett har jag funnit och ett har jag
                                *                     verkligen vunnit
          I morgon finns det en ömkransvärd           vägen till landet som icke är.
          och bittert hjälplös stackars kropp,
          som bäres ut på sin sista färd              I landet som icke är
          att slukas av jorden opp.                   där går min älskade med gnistrande
                                                      krona.
                                                      Vem är min älskade? Natten är mörk
                                                      och stjärnorna dallra till svar.
                                                      Vem är min älskade? Vad är hans
                                                      namn?
                                                      Himlarna välva sig högre och högre,
                                                      och ett människobarn druknar i änd-
                                                      lösa dimmor
                                                      och vet intet svar.
                                                      Men ett människobarn är ingenting
                                                      annat än visshet.
                                                      Och det sträcker ut sina armar högre
                                                      än alla himlar.
                                                      Och det kommer ett svar: Jag är den
                                                      du älskar och alltid
                                                      skall älska.
   57   58   59   60   61   62   63   64   65   66   67